Millans klimatsmarta nyårslöfte. Miljösnillet Millan och Klimatsmarta Frazze är tillbaka och nu ska de bli klimathjältar!

För Millan kommer det bli en rejäl utmaning, förra året fick vi veta att hon är mörkrädd, vill vara nybadad varje dag, alltid ha rena täcken, inte gillar att åka transport med andra hästar samt är lite knusslig med maten. Hon inser att det finns en del saker att bli bättre på. I sju veckor får vi följa dem och frågan är: Kommer de gå i mål som Klimathjältar 2012?

Seriestripparna hittar du här.

Tips till dig som vill bli mer klimatsmart i stallet:
Köp närodlat foder och använd hästgödsel som näring till nytt foder
Den svenska djurhållningen importerar stora mängder proteinfoder. Långt borta i Sydamerika avverkas skog för att skapa odlingsmark för soja som sedan importeras hela vägen till Sverige där det hamnar i vårt hästfoder. Ett klimatsmart kretslopp är att istället låta våra djur äta närodlat foder. När deras gödsel sprids på åkrarna ger det näring till nya grödor. Då blir det närproducerat i båda ändar!

Olika sätt att lagra gödsel
Hästgödsel kan lagras antingen på gödselplatta, i container eller i vissa fall direkt på marken. Vilket system man väljer beror på förutsättningarna. Om gödseln ska användas på nära håll, t.ex. på egen åkermark eller hos grannen passar gödselplatta bäst. Containersystem passar bra när gödseln ska transporteras längre sträckor och mottagaren kan har utrymme för lagring eller vidareförädling. Gödsel får endast läggas direkt på marken vid tillfällig lagring eller vid kompostering av gödsel på åkermark där risken för växtnäringsläckage bedöms som liten. Har ni pratat om hur er gödsel lagras? Naturen mår bra av mer skitsnack!

Elda upp hästgödsel och framställ biogas
Eftersom gödsel avger metan och lustgas är den en direkt källa till klimatgasutsläpp. Hur stora de blir varierar mellan olika djurslag, utfodring och hur gödseln lagras och sprids. Men som organiskt material innehåller gödsel även kol vilket betyder att den kan rötas och förvandlas till biogas. När den bränns kan man utvinna både värme och energi för att värma hus och driva maskiner. Just nu pågår olika försök med att framställa biogas och framöver kommer säkert många fler lantbruk och hästanläggningar att bidra med sin gödsel.

Låt inte metall ligga och skrota
Att förädla metall ur malm förbrukar mer än två gånger mer energi än att tillverka metall av återvunnet råmaterial, dvs. skrot. Genom att ta hand om gammalt skrot sparas värdefulla naturresurser och djur och natur slipper ta skada av gamla traktorer, truckar, skördetröskor, slåttermaskiner, vagnar, räfsor, höpressar och annat som inte längre används.

Kretsloppet ger skrot evigt liv
Metaller kan användas om och om igen. Gamla nycklar, verktyg, lås, beslag, spikar och hästskor borde alla återvinnas, förädlas och få ett nytt liv. Gammalt skrot lämnas enklast in på återvinningsstationen. Är du osäker på var närmaste återvinningsstation finns, kolla med kommunen. Och tänk även på att samordna transporterna dit.

Återvunnen plast blir material eller energi
Att ha djur som äter ensilage gör att det förbrukas en hel del ensilageplast. Plasten är gjord av fossil olja och måste återvinnas, att elda upp den eller gräva ner den är olagligt. Hela 80 procent av all plast återvinns som material eller energi. Hör med din leverantör av ensilage om hur ni på bästa sätt ska lösa hanteringen av plasten. Hitta ett system som fungerar på er anläggning!

Andra året i rad
Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) har tillsammans med sina samarbetspartners tagit fram ett informationsmaterial om hur hästnäringen påverkar klimatet och hur vi i stallet på ett enkelt sätt kan minska vår klimatpåverkan. Under januari och februari kan ni följa den här klimatsmarta kommunikationssatsningen på de olika organisationernas hemsidor. Varje vecka kommer en seriestripp släppas tillsammans med en faktatext kring ”veckans ämne”. Hela informations-materialet släpps i sin helhet i slutet av februari.
Förra året gjordes en likande satsning och den fick stor uppmärksamhet. I år har vi vässat argumenten något för att nå ut till ungdomar upp till 26 år som är vår huvudmålgrupp. Precis som förra året har vi varvat humor med fakta.

Gemensam klimatpolicy
Efter förra årets satsning på att tänka klimatsmart enades hästnäringen om en gemensam klimatpolicy, något som ligger till grund för årets satsning. Många ungdomar vill tänka klimatsmart, men det är inte alltid så lätt att veta vad som är bra för klimatet eller inte. Förhoppningsvis blir de lite klokare tack vare vår satsning och kanske till och med tar fram en egen klimatpolicy tillsammans med sina stallkamrater.
Att ändra sitt beteende till att bli mer klimatvänligt är knepigt, då det handlar om att ändra vanor och beteende. Det är inte alltid lätt när man är fåfäng som Millan är eller när man som vi alla är – vanemänniskor. Men tillsammans kan vi göra en riktig kraftansträngning – för vårt klimats skull!

Presentation av Millan:
"Hej! Jag är en liten shettis på åtta vårar. Jag bor i ett stall där min bästa kompis heter Frazze. Han tycker han vet bäst om precis allting… MEN jag vet att jag har rätt. Min matte tycker om mig. Hon ser till att jag får bra mat och har det fint i min box. Varje dag får jag jättegod müsli som kommer hela vägen från USA… VA! Tänk att hon köper så fin mat till mig. Sedan ser hon till att duscha mig i varmt och skönt vatten minst en halvtimme varje dag då jag HATAR att vara lerig och smutsig. Jag är en skimmel och vill vara vit!!”

Presentation av Frazze:
"Jag heter Frazze och är en travare på tio år. Jag har slutat gå lopp nu och har hamnat i ett trevligt stall med ridhästar. Min allra bästa kompis heter Millan. Hon är verkligen speciell! Den tjejen vet vad hon vill och har många roliga idéer och upptåg för sig. Oftast slutar det väl men ibland så… ja… går det mindre bra.”

Fakta om projektet:
Klimatsmart livsstil i stallet är en gemensam satsning inom hästnäringen. I projektet deltar Hästnäringens Nationella Stiftelse, ATG, LRF, Svenska Ridsportförbundet, Svensk Travsport, Svensk Galopp, Svenska Hästavelsförbundet, Svenska Islandshästförbundet, Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen, Western Riders Associations of Sweden, Brukshästorganisationernas Samarbetskommitté, Svenska Ponnyavelsförbundet och Hästnäringens Yrkesnämnd, Hästnäringens Riksanläggningar Flyinge, Strömsholm och Wången. Projektet har finansierats via Hästnäringens Nationella Stiftelse genom totalisatoravtalet mellan staten och trav-/galoppsporten.