|
Hästnäringens Miljökommitté har tillsammans med LRF gjort en gårdsstudie bland 12 hästföretagare. Syftet var att ta reda på hur stor energianvändning som sker på olika typer av hästanläggningar samt var det största utsläppet av klimatgaser sker. Detta ger underlag för vad hästnäringen kan göra för att minska sin klimatpåverkan.
Här kan du ladda ner studien.
Studien heter Energianvändning och utsläpp av klimatgaser inom den gårdsnära hästnäringen - En gårdsstudie av 12 hästgårdar.
Resultatet från studien ska ses som en vägledning för hästföretagaren när det gäller att identifiera möjligheter att spara energi och minska utsläpp.
Enligt studien kan det konstateras att huvuddelen av energianvändningen för samtliga gårdar beror på el till belysning och diesel till transporter. För utsläppen av koldioxidekvivalenter visar diagrammen höga värden för transporter och för fodertillverkning. Hos vissa gårdar stod fodertillverkningen till och med för lika stor del som transporterna. I gårdsinventeringen hade två stall med professionell tävlingsverksamhet högst energianvändning och utsläpp av klimatgaser. Ett stuteri som bedriver uppfödning av travhästar till professionell tävlingsverksamhet hade dock lägst energianvändning och bland de lägsta utsläppen av klimatgaser. Samtliga värden redovisas per häst och år. Det kan konstateras att miljötänket varierar hos gårdarna, oberoende av inriktning.
När det gäller attityder om ökad andel klöver i vallen, så kan det konstateras att majoriteten av de 12 gårdarna i denna studie inte hade någon positiv inställning till detta. Främsta orsaken till detta var rädslan för fång. Det var tre gårdar som kunde tänka sig det. En ridskola, en turridning / eventföretag och ett stuteri. De menade att foderstater kunde anpassas och i fallet med stuteriet var en ökad mängd proteinhalt bra för och ston som behövde gå upp i vikt.
Här kan du läsa fler klimatsmarta tips.
Vill du veta hur mycket det kostar att ha på en lampa i två timmar? Här kan du ladda ner ett dokument och själv räkna ut dina elkostnader.
© 2010 Hästnäringens Nationella Stiftelse
